För mig blir frågan: Vill kvinnor och män vara hemma lika mycket? Det finns ju inget självändamål med det. Jag vet flera kvinnor som ville ha så stor andel som möjligt av föräldraledigheten.

#1

Råkade gilla din kommentar och vet inte hur man tar bort sin gillning. :(

Hur som helst! Detta är inte en fråga om vem som vill vara hemma mest, det här är en fråga om vi vill ha jämställdhet. Är svaret ja på den frågan betyder det att föräldrarna ska dela lika på ledigheten. 

Hur man ska gå till väga med detta? Lagstifta om det. Att 50/50 i föräldraledighet inte är en lag än är bara konstigt, speciellt om Sverige nu ska föreställa världens mest jämställda land.

Det är en svår fråga. För ekenomin styr ju verkligen för många. Om man lagstiftar om att man måste dela t.ex 40/60 minst så är det kanske många som tvingas avstå från att skaffa barn pga ekenomin. Kanske kunde man ha delad föräldraledighet som man kunde ansöka om dispens från om man kunde motivera det mycket väl.

För de allra flesta blir det ju lågt ifrån omöjligt att dela om de bara vill. Visst man måste kanske snåla en period, kanske säga upp betal-tv / ställa av en bil/ inte åka någonstans på semestern men det är väl ett billigt pris för ett mer jämställt samhälle.

En annan sak som jag tycker är ett jäkligt dåligt argument för att inte ta ut föräldraledighet som många använder är att de h'ar eget företag( jag är själv egenföretagare). Visst, som egenföretagare är du ansiktet utåt och dina kunder kanske måste vända sig till någon annan en period men gör du ett bra jobb kommer de tillbaks igen. Dessutom öär det bra mycket enklare att vara ledig om du inte har en sur chef att blidka utan bara kan välja själv vilka dagar du vill vara ledig.

#3 Det stämmer inte helt, det där med ekonomin. Det finns en särskild bonus för föräldrar som delar jämnt på föräldraledigheten. Dessutom så tjänar de på det i längden eftersom båda föräldrarna får en bättre löneutveckling om inte mamman är borta från jobbet så länge.

Personligen tycker jag nog inte att det finns några bra skäl för föräldrar att inte dela lika på den tid de ändå har fått. Däremot finns det flera goda skäl för att dela lika. Bland annat får pappan en bättre relation med sitt barn. Min ena syster har delat exakt lika på föräldraledigheten med hennes kille. Det fungerar alldeles utmärkt. Min syster åkte till och med utomlands i två veckor trots att min systerdotter inte ens var ett år. Det gav definitivt en förbättrad relation till hennes far. Min andra syster som har en son i nästan samma ålder har inte delat lika på ledigheten och håller redan på att skola in min systerson på dagis (min systerdotter är bara på öppna förskola), han har inte alls en lika nära relation med sin far som typ inte tagit ut någon ledighet alls trots att min systers dagar är i stort sett borta.

Så det är väl bara att välja, pengar eller en bra relation till sitt barn. Jag vet vad jag skulle välja.

#3. Jag tror att det stämmer att många anger ekonomin som anledning till varför de inte delar lika, iallafall männen, men att den faktiska anledningen är någonting annat.

Står också om detta i expressen:

"…– Antagligen är det normer och uppfattningar om vem som bör ta huvudansvaret som styr oss betydligt mer än ekonomin. Även bland par där kvinnan tjänar mest tar hon oftast störst del av föräldraledigheten säger Hartman…." (Min understrykning)

#4 Jo men vet du hur stor den bonusen är? Jag har för mig att det blir 3000 kr på ett år om man delar exakt lika. Samt att det är väldigt svåra och krångliga regler kring att få ut den. Så i nuläget gör den varken till eller från. Sen bygger ju det resonemanget med att kvinnan ökar sin lön på att man har en form av karriärstjänst där man ökar sin lön ju längre tid man jobbar. Långt ifrån alla har sådana jobb. 

Själv är vi ett par som drar ner statistiken. Min sambo (man) har knappt tagit ut några dagar alls efetrsom han bara får ersättning på lägsta nivå dvs ca 4000 kr/månaden så har vi valt att han inte tar ut ersättning alls när han är hemma efetrsom vi kan leva snålt på min lön enbart. Vi vill hellre spara dagar eftersom vi vill ha barnen hemma lite längre innan de börjar på förskola. Så trots att han varit hemma nästan mer än jag syns det inte i statistiken.

#2: Jag tror att du har missförstått vad jämställdhet innebär. Här har du en beskrivning från Wikipedia:

“Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet.”

Det är alltså inte fråga om att både kvinnor och män ska bära likadana kläder och göra exakt samma saker. De ska ha samma möjligheter att göra det. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att exempelvis vara föräldralediga lika länge. Det är inte en fråga om kvotering. Det vore i de flesta fall väldigt opraktiskt.

Mycket handlar om ekonomi och  att mamman vill vara hemma mer.

Min storasyster är mammaledig och hon och hennes man hade föräldraledighet tillsammans i början och han kommer ha lite sedan. Men hon ska ha det mesta, för att hon vill ha det så, hon vill vara hemma.

Sedan också ekonomi. Min storassyster förlorar 6 000kr netto varje månad hon är mammaledig. Klart som f*n man inte kan tvinga hur folk ska dela upp sin föräldraledighet. Finns lera par som GÅR BACK när ena partnern är föräldraledig.

Tror inte man ska tvinga folk genom att bestämma hur de ska dela upp SIN föräldraledighet. Helt sjukt enligt mig att staten ska bestämma att "nej nu är det din mans tur att vara föräldraledig, för annars är det inte lika för alla".

I övrigt håller jag med #8.

Problemet är att förlusten blir större på sikt än den blir i det närmaste nuet. Det är ett misstag som människor begår. De tänker bara på hur saker kommer se i sin närmaste framtid och funderar inte på hur deras val kommer påverka dem i längden.

Kvinnor förlorar på att vara hemma för länge. Det är också så att det är oftast mamman som tar ut vabb-dagar och går ner i deltid. Och det förlorar hon på på sikt. Hon får lägre lön än sina manliga kollegor och hon får i längden lägre pension. Så i längden så är förlusten större om mamman stannar hemma längre än pappan.

Givetvis måste par få välja själva men de allra flesta funderar inte ens, de diskuterar inte vilka alternativ de har. Ingen funderar heller på konsekvenserna för pappan. Om mamman vill vara hemma längst så kanske risken finns att hon kör över pappans önskan att vara hemma lika länge. Jag tycker fortfarande vi ska verka för att det ska bli naturligt för både pappor och mammor att ta hand om sina barn. En karl ska inte få beröm för att han är hemma i åtta månader medan det är självklart att mamman är det. En kvinna ska självklart kunna gå tillbaka till sitt jobb efter åtta månader utan att folk tycker att hon "överger" sitt barn. Det är sådana frågor som vi måste ta i beaktande.

Är du säker på att det blir sämre för barnen om inte bägge föräldrarna är hemma precis lika länge? Det är inte jag. Jag tror inte att det är bra för barnen att vara hemma med en förälder som inte vill vara hemma i stället för med en som vill det.

#11 Jag ifrågasätter inte familjernas rätt att göra sina egna val, jag försöker problematisera hela grejen. Det är för ofta som saker görs av bara farten och för att det är så man är van vid att det ska vara. Studier har visat att par som jobbar medvetet med jämställdhet i relationen oftare lever jämställt än par som tror att de lever jämställt utan att aktivt prata om det.

Jag tycker det är viktigt att öppna upp debatten och se saker från olika sidor. Jag tycker också att det är viktigt att val inte sker automatiskt utan är ett resultat av medvetna val från alla sidor som är inblandade.

Kan tillägga att folk alltid frågade mig vem som tog hand om sonen när jag började jobba. Sjukt att inte alla drar slutsatsen att det är min sambo som är ledig istället. Denna fråga fick jag av både gamla o unga dessutom.

Jag tycker överlag detta är en svår fråga efetsom man ofta fokuserar på kvinnors rätt att få en bra lön och kunna göra karriär när det faktiskt är så att väldigt många inte tycker att pengar eller karriär är viktigt alls.

Kanske kunde man fokusera mer på de fördelar det finns om pappan redan tidigt tar stor del i sina barns uppfostran och uppväxt. Som jag förstått det är det väl t.ex så att en jättestor del av de som sitter i fängelse haft en frånvarande far. 

Om männen verkligen kände att den tid de spenderade med sina bäbisar gjorde skillnad i långa loppet skulle det kanske se annorlunda ut.

Intressant diskussion, men jag vill bara tillägga att det finns ju samkönade par också 👍

Men i ärlighetens namn måste jag erkänna att jag inte har frågat de jag känner hur de gjorde med sin föräldraledighet … ☺️(Fast det har jag inte heller frågat de vänner jag har som är i kvinna-man-förhållanden).

För egen del kan jag berätta att det fanns massa svåra komplikationer i samband med senaste graviditeten, och jag har hittills tagit större delen av ledigheten mycket på grund av det. Maken har dock kvar sina dagar och kan ta ut dem längre fram.

#12: Okej.

I sig ser jag inga problem i det. Tvingas mödrarna att stanna hemma så bör det ju dock ses som ett problem, och likaså om fädrarna tvingas stanna hemma. Det är upp till föräldrarna att komma överrens om saken. Att reglera beroende på kön ser jag enbart negativt på.

#8

No worries! Vet redan vad definitionen av jämställdhet är. :)

Det är fortfarande upp till paren att bestämma vem som ska vara hemma mest. Om till exempel kvinnan vill vara hemma mer med barnen så kan mannen ge några av sina månader till henne. Men enligt statistik (läste en artikel om detta från Metro tidigare i år) visar det att om mannen får mer månader reserverade åt sig för föräldraledighet, stannar männen hemma längre. Därför tycker jag att man ska lagstifta om det.

#17 Normer är tvingande, det är därför det är ett problem. Kvinnor får sämre pension, halkar efter på arbetet och männen får sämre relation till sina barn (och barnen till sina pappor)

Mamman blir ifrågasatt när hon inte är hemma med sitt barn, medan pappan som tar sitt ansvar och är hemma får beröm från höger och vänster, som att han själv inte skulle vilja spendera tid med sitt barn.

För att ändra på normen, behövs en lag, anser jag.

#18: "Detta är inte en fråga om vem som vill vara hemma mest, det här är en fråga om vi vill ha jämställdhet. Är svaret ja på den frågan betyder det att föräldrarna ska dela lika på ledigheten.”

Det resonemanget tycker jag inte stämmer med den definition av jämställdhet som jag citerade. Du skriver att om vi vill ha jämställdhet så ska föräldrarna dela lika på ledigheten, inte att det räcker med att de ska ha möjlighet att göra det. Delar du inte Wikipedias syn på vad jämställdhet är?

Brorsans flickvän är orolig över att brorsan inte kommer få en tillräckligt nära relation med brorsonen.

Samtidigt känner inte brorsan att han kan ta föräldraledigt, för han är den enda med ett någorlundasånär fast arbete av de två, och hans chef är mindre förstående.

Brorsan är snickare förresten, typiskt mansarbete.