Fittstim
Seriestart för "Fittstim - min kamp" på torsdag på SVT. De tar tempen på feminismen i Sverige.
Det här är ytterligare ett starkt sätt för SVT att lyfta feminismen. Först "Fröken Frimans krig" och ny den här serien.
Vad tycker ni? Hur ser feminismen i Sverige ut idag? Vilka behov finns och vilka kamper är kvar att utkämpa? Var går gränserna?
//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här
Feminismen tycks mig froda som den alltid gjort, lätt tuffande framåt i motvind. ☔️
Tuffar på väldigt bra. Säger man emot feminism idag hamnar man i tidningen och blir utskälld så det tuffar på bra anser jag.
May the Gerbils be with you :3
#2 Vad är det senaste du läste? Kan du länka?
Det generallt av vardagen. Men visst ska försöka hitta länkarna. Ser på många forum och sidor där vissa säger t.ex. "Feminism är inte för folk som vill kämpa för jämställdhet"
Den killen fick svar som: "Du förstår inte inte hur det är, för mäns liv är så lätta" " Du kan inget om samhället svin"
Mycket sånt. Jag är på väldigt många forum som sträcker sig över hela världen. Inte bara i lilla landet lagom.
För mig själv är feminism en väldigt bra grundtanke och bra strävan. Men precis som i många andra grupper eller religioner finns det extremt många extremister som syns mer än dom som verkligen kämpar för jämställdhet. Vilken i sin tur bildar ett avsky mot feminism.
http://debatt.svt.se/2013/12/08/birro-ar-inte-feminismens-fiende-hans-ideologi-ar/
Han hade en annan syn på hur feminister borde handla och då blev det ett jäkla ramaskri.
Här är även en person som skriver ganska anti mot män som inte kämpar (För henne är dom emot feminism.) Hårt att kalla det motsatta könet fiender.
http://www.arsinoe.se/jag-valjer-mina-fiender-sjalv/
Har några länkar till men detta får räcka för nu.
Själv är jag inte emot feminism men eftersom många extremister tagit till sig "titeln" feminist vill jag inte vara en del av det.
Jag kallar mig själv "jämställdhetskämpe".
May the Gerbils be with you :3
#4 Jämställdhetskämpe har en ganska bra klang. 🙂
Intressanta länkar. Tog mig också tid att läsa Birros krönika, som faktiskt har en poäng. Inget som jag kände mig nödgad att bli förargad över i vart fall. 😂
Något jag tycker är intressant är vanliga svensson-svenssons halvdana vardagsfeminism. Exempel; Män som tar ut pappaledighet som mest blir vanlig ledighet utan att egentligen finnas där mer för barnen, och kvinnor som - utan att reflektera över det - "stänger ut" pappan redan från blöjstadiet och förstår sen inte varför han inte varit mer med barnen när dem växer upp. Massa sådana saker som många inte reflekterar över eller lärt sig reflektera över.

Den växer och frodas. Och jag håller inte med om att extremerna är särskilt vanliga. En extrem åsikt vore ex. att alla män borde utrotas, vilket såklart är ovanligt och inte ett steg mot jämställdhet givetvis.
Att påpeka att den kritik som vita privilegierade män kommer med mot feminism inte är ett dugg intressant eller relevant är inte extremt. Att inte ta allting varenda man säger om feminism på största vikt är inte extremt. Att män inte tillåts diktera och sätta regler för feminismen är inte extremt. Det är liksom inte en mysig liten klubb där alla får vara med och alla är snälla, det är en rörelse för rättvisa, mot förtryck och många är faktiskt rätt så förbannade.
Som en jämförelse, jag som ljushyad skulle aldrig få för mig att försöka diktera hur mörkhyade människor ska hantera rasism och förtryck, säga åt dem vad de ska diskutera eller bestämma när det "gått för långt" - av en slump tycks folk alltid tycka att saker gått för långt när deras egna privilegier ifrågasätts. Mycket märkligt.
Så nä, feminismen är inte speciellt extrem, den är bara obekväm och det lär den fortsätta vara.
#6 Du gör flera bra poänger. Jag håller helt klart med dig. Samtidigt kan jag förstå den som backar från feminism för att den feminism som syns upplevs för extrem. När jag läste genusvetenskap hade jag svårt att identifiera mig med mina feministiska kursare just eftersom deras uttryck var för extremt. Först efter kursernas slut kunde jag börja se på frågorna och själv besluta mig för att bli feminist.
För jag måste erkänna att jag inte tycker att vara barbröstad är en rättighet att kämpa för. Däremot tycker jag att barbröstad inte ska vara provocerande heller. Personligen skulle jag inte kunna vara barbröstad eftersom det är obekvämt. Det gäller ibland att välja vinkel på den frågan man väljer att driva.
//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här
Jag blev väldigt arg över programmet. Det säger exakt det alla antifeminister säger hela tiden, och de behöver inte mer luft under vingarna. Det som behövs är ett program som berättar vad feminismen gör idag, och hur den är MER inkluderande än när Belinda var med. För hon är en medelklass vit kvinna som inte FÖRSTÅR att HBTQpersoner är förtryckta fortfarande. Hon tar inte upp ett enda argument för VARFÖR hen är bra.
Det jag stör mig mest på är att hon tar upp saker som inte alls är aktuella längre. Hen är ett ord enl SAOL, bara bröst finns det så mycket mer att säga om, och att hon frågade sjuksköterskan om varför hon inte bytte jobb är bara patetiskt för det finns så mycket mer i den frågan.

#7 Jag vet inte, feminismen har alltid anklagats för att vara extrem, ändå går den framåt hela tiden och breddas.
Sen tänker jag såhär, att vara barbröstad handlar i slutänden om rätten till sin egen kropp, rätten att själv bestämma när den är sexuell osv, och inte som idag när kvinnors kroppar sexualiseras utan deras godkännande. Även om jag inte personligen vill gå runt med bara bröst så kan jag förstå tanken.
#8 Håller med, såg inte programmet men diverse trailers och det verkar vara tramsigt rakt igenom.
Jag såg 7 minuter idag på svtplay och lade ned verksamheten. De första minutrarna med grått filter, medveten moll-musik och jämförelsen med att skända kyrkan framför påven var det absolut löjligaste jag någonsin sett - feminismen tål alltid kritik men inte ignoranta idioter. Sedan att hon framställs som Auktoriteten i fältet, ja, förutom Schyman som istället framställs som en läskig och ilsken sektledare, är absurt. Hela frågeställningen är absurt också.
Hon klagar dessutom på att klass och etnicitet inte tas med i bilden och då undrar jag allvarligt om hon aldrig hört talas om termen intersektionalitet.
Jag är solitär, jag gör vad jag vill. 
Jag såg första avsnittet igår och känner mig faktiskt besviken. Det känns som att hon bara skrapade på ytan på flera viktiga frågor men lät de förbli obesvarade. Tycker helt enkelt det var flummigt.
Medarbetare på Feminism och Vegan.ifokus
Är det själva programmet Ni ogillar, programledarens sätt att utreda feminismen? Eller är det att feminismen kanske är just så diffus som den beskrivs? Skulle det vara så att det var obehagligt för Er personligen, om feminismen kust var diffus och splittrad? Själv tycker jag programmet var mycket bra. "Fröken Frimans krig" var riktig bra. Lyckligt sökt var det också.
#12 Jag kan bara tala för mig själv, men en utav anledningarna till att jag inte gillade den (eller har bara sätt första avsnittet, så varför jag inte gillade just det) är att hon fokuserar på en grej för att sedan lämna denna i ett skede där den (enligt mig) verkar till feminismens nackdel. Så jag har problem med programledaren och upplägget.
Medarbetare på Feminism och Vegan.ifokus
#12 Jag tycker att själva idén är bra men jag tycker inte
om hur hon genomför det. Jag har faktiskt sett båda programmet. Hon ställer saker mot varandra som inte behöver ställas mot varandra. De stora frågorna och de små frågorna.
Jag tycker inte
heller om det sätt som hon för fram sin argumentation. Det känns inte som hon lyssnar på vad de hon pratar med faktiskt säger. Det känns också som hon själv är rädd för vad jämställdheten leder till. När hon pratar med papporna tycker hon att de är kuvade. När hon pratar med brandmännen så låter hon deras ord stå oemotsagt. Hon ställer inte en mycket viktig fråga: kommer kvinnliga brandsoldater undan med lägre kvar eller är det så att det bara är något de manliga brandsoldaterna upplever? Den frågan vare sig ställs eller besvaras.
I det första programmet går hon ut och frågar folk om de är feminister. För de allra flesta kanske det inte är en lätt sak att svara på. Det hade varit bättre och intressantare om hon hade frågat folk om deras syn på feminism. "Vad innebär feminism för dig?"
Jag tycker också att hon missar att tala med de människor som kanske skulle kunna ge henne en inblick i dagens feminism. 90-talisterna. De som är för unga för att ha påverkats av Fittstim men är tillräckligt gamla för att ha börjat bilda sin egen uppfattning. Studenterna på landets universitet och högskolor där genus ofta är en del i undervisningen. Vad är det som driver unga 90-talister att bli feminister. De flesta har vare sig jobb eller familj. Att prata lite med en 18-åring i Debatt räcker inte. Hur mycket vet egentligen en tonårstjej på gymnasiet som bara sett de mer extrema exemplen på nätet? Inte särskilt mycket.
Belinda Olsson verkar också kräva att alla feminister ska ha samma mål och driva kampen på samma sätt. Hon målar hela tiden upp problem
med att feminismen har olika spår istället för att se till styrkan av att ha en bred rörelse.
Jag ser ett problem med att man talar om den feministiska rörelsen som splittrad. Jag ser inte feminismen som splittrad, jag ser mångfald. Mångfald av idéer och metoder. Bredd. Märkligt nog är det dåligt med mångfald i en politisk rörelse.
Innan det här inlägget blir för långt avrundar jag här. Jag skulle kunna göra ett helt blogginlägg kring varför genom förandet av "Fittstim-min kamp" är problematisk. Idén är god, feminismen ska tåla att ifrågasättas, det ska alla politiska rörelser, men det ska ske på ett snyggt och välgenomtänkt sätt. Det tycker jag att man misslyckas med, allt blir ensidigt och hennes jakt på Ulf Lundell nästan löjlig. Brevet som refereras till i programmet dryper av kvinnoförakt och härskartekniker.
Jag är lika gammal som Belinda Olsson var när hon var med och skrev Fittstim. Jag har aldrig läst boken. Däremot har jag läst genusvetenskap och intresserat mig för genusfrågor under lång tid. Bland mina medstudenter är medvetenheten kring dessa frågor stor. Men oss är det ingen som bryr sig om att prata med.
//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här
Om jag som lärare på vuxengymnasiet ger "invandrar kvinnor" lite "extra stöd" på bekostnad av deras bröder, betraktas man som en "anti feminist" då?
#15 Du blir inte antifeminist men om du ger extra stöd enbart baserat på deras kön framför deras behov så är det snedfördelning och i vis mån diskriminering. Så snart det handlar om undervisning så är det individens behov som ska vara i centrum. Eftersom alla som individer är olika så har alla individer olika problem.
Feminismens mål är jämställdhet. Det innebär i förlängningen att kvinnor och män inte agerar eller behandlas utifrån deras kön utan utifrån att de är människor. Det faktum att de är personer snarare än ett visst kön. Det är inte detsamma som att vilja utplåna könen. Det är detsamma som att göra könen till en del av ens identitet. Inte hela identiteten.
//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här
Jag resonerar som du, individens behov har för mig en högre prioritet framför "Skolans värdegrund". Min uppgift som undervisare är att; förmedla kunskap/färdigheter, att stärka självförtroende/självkänsla, att förmedla demokratiska värderingar. I vissa invandrar kulturer är kvinnor betraktade som något "prioritet 2". Män vill inte bli undervisade av kvinnor. Dom anser att deras dåliga studie- resultat beror på dom kvinnliga lärarna. Och att "deras kvinnor" får mer hjälp o stöd än männen. Var detta handlar om är att männen ser att kvinnorna inte längre är lika beroende av dom för ett bra studie- resultat. Om Ni bara kunde se hur glada dessa kvinnor är över sina goda studieresultat. Det är en resa från, tre år i "koran skola" till betyg "C" i matte 3b. Är ni med på tåget, det finns sååååå mycket att göra för att hjälpa kvinnor till en mer (inte absolut) jämställd position i vårt samhälle och deras kultur.
Såg ni sista avsnittet? Jag har inte sett det själv, blev för deppig av de första.
Ka jag såg alla tre. Tycker det är en "stökig tillställning" detta med "kvinnokampen". Den saknar "skärpa" en "udd".
#19 Du använder citattecken, men jag förstår inte användningen riktigt. Tar du avstånd från det inom citattecken eller vill du förstärka det?
"stökig tillställning" = saknar struktur "kvinnokamp" = stark opinions bildning för kvinnans sak "skärpa" en "udd" = sakfråga som berör
#21 Jag tolkar det som att det är dina egna åsikter då.
Du skriver lite svårbegripligt så jag ska ge dig två tips. När citattecken används i löpande text utan källhänvisning brukar det betyda att man som skribent tar avstånd från formuleringen. Man kan jämföra det med att skriva "så kallat" innan formuleringen. När man istället vill förtydliga något som är ens egen åsikt kan man till exempel kursivera eller skriva med fet stil. Du använder också radbrytning på ett okonventionellt sätt. Det gör att dina texter ser ut, och kanske läses, som dikter.
Ja självklart talar jag om hur jag upp- fatta dom tre programmen. Det finns ingen orsak att tala för någon annan.