Jag tycker videon är jätteviktig och det är en fantastisk mamma, samtidigt kan jag ibland bli ganska bitter på allt cred föräldrar får (nu menar jag inte specifikt den här videon) när de accepterar sina transsexuella barn och att så otroligt mycket fokus läggs på föräldrarnas mående istället för barnen/ungdomarna.  Men som sagt, bra och viktig video som säkert kommer kunna hjälpa andra transsexuella barn och ungdomar :)

#1 Jag kan förstå att finns en sorg som måste bearbetas. Det är klart att det inte lätt att acceptera de förändringar som det innebär. De allra flesta föräldrar vill det bästa för sina barn. Något som kan innebära att en förälder inte vill att sitt barn tar en "väg" som i deras ögon bara inte är svår och törnig. Det är en "väg" som många omkring barnen kommer ha svårt att acceptera.

Min egen pappa har haft jättesvårt att acceptera att jag är bisexuell. Visserligen insåg jag det relativt sent men det har ändå vart en kamp för honom. Min mamma tyckte inte heller att det var lätt men hon visade det aldrig mot mig utan jag har fått veta på omvägar att hon också kämpade med att acceptera.
Då är ändå det inte lika omstörtande som någon som upplever sig ha blivit född i fel kropp. Så jag kan förstå att det är svårt och jag tycker man måste ta föräldrarnas sorg på allvar. Annars så drabbar det i förlängningen barnen.

Jag har inte sagt ett ord om att man inte ska ta deras sorg på allvar men de bemöts helt fel. Föräldrar till transsexuella får veta att deras sorg är viktigare än barnets mående som för övrigt är väldigt kritiskt. Har du ett transsexuellt barn är du nästan garanterad det kommer vara deprimerat och många gånger med självmordstankar. Vad en förälder till en transsexuell behöver höra är att det inte är synd om dem för att deras barn är trans, de ger dem en fribiljett till att skuldbelägga sitt barn, men de har all rätt i världen att känna sorg men aldrig att uttrycka den för sitt barn utan att vara väldigt försiktig med vad de säger.
De behöver verktyg för att hjälpa sitt barn, de behöver vara medvetna om hur otroligt illa de kan göra sin son/dotter genom att bry sig mer om samhällets normer än om sitt barns mående.
Fokus läggs alltför ofta mer på familjen än på den transsexuelle och det är fel.

Obs. Kan också tillägga så att du vet det inför framtiden att många transsexuella inte uppskattar uttrycket 'född i fel kropp'. :)

#3 I just den åldern tror jag inte att ett barn har självmordstankar. Jag säger inte att det inte kan finnas problem i hur en förälder bemöter ett transsexuellt barn. Men det är viktigt att förstå vilka mekanismer som finns med i bilden. Det handlar om mer än bara normer. Det är många saker som påverkar. Föräldrarnas sorg beror inte enbart på normer.
Jag tror att det är viktigt att det finns ett fokus på föräldrarna när sådana här historier når ut. Det berättar för andra föräldrar att det går att acceptera, sorgen går över, livet går vidare och de får ett gladare barn. Det får andra föräldrar att se att de inte är ensamma. Att de inte har gjort något fel. Att det skulle blivit likadant hur dem än gjorde. Det visar dem att det finns fler vägar att ta. På så sätt är det jätteviktigt att det finns ett fokus på föräldrarna i sådana här historier.
Dessutom. De historier som når ut just nu handlar om väldigt små barn. Dessa barn har haft tillräckligt med utrymme för att få komma till den punkt där de kan berätta själva vilket kön de tycker att de har. Som mamman i videon. Hennes dotter fick ta på sig klänning, fick ha långt hår. Det är först när de här barnen kommer upp i tonåren som vi kan på allvar se resultatet av ett öppnare och mer accepterande samhälle. Därför är föräldrarnas röster jätteviktiga. Det dem som öppnar vägen.

#4 Det är det enda uttryck jag har hört användas. Jag har inte gett mig in i HBT-kulturen och har aldrig träffat en transsexuell. Det enda jag har hört är uttrycket "jag föddes i fel kropp". Alternativt fel kön men kropp brukar också nämnas.

Nej det är absolut inte viktigt att ställa fokus på föräldrarna, det är viktigt att få föräldrar att ta fokus ifrån sig själva. Ofta får de bekräftat hur svårt och jobbigt det är för föräldrar men de får sällan eller aldrig höra att de behöver tänka på sitt barns mående först och främst. De behöver få höra att deras egen sorg får komma i andra hand och aldrig överskugga barnets mående och jo sorgen beror ofta till stor del på fördomar, både deras egna och andras.  De har rätt till sin sorg, de har rätt att få stöd men aldrig att låta det gå ut över sitt barn.

Jag har inte sagt något om mamman i den här videon utan bara att jag inte gillar att föräldrar får så oerhört mycket beröm och bekräftelse (särskilt med tanke på att många föräldrar behandlat sina barn vidrigt först) att barns och ungdomars mående och kamp ställs i skuggan, för jo det gör den ständigt. Inte heller talade jag om enbart små barn utan även ungdomar.  Men också bland mycket små barn är det ett problem att de inte ställs i fokus. För flera år sedan var det ett avsnitt i en show där små transsexuella barn (4-7 år) och deras föräldrar var med.
Inga frågor om hur det kändes, om det var svårt osv. ställdes till barnen utan bara till föräldrarna som sedan satt och log medan värden bland annat frågade en liten flicka om hennes penis utan en tanke på huruvida barnet var bekvämt med det vilket hon då inte verkade vara.
Anhöriga får frågor om sitt mående, sin sorg och sina känslor medan transsexuella istället får frågor om hur deras kropp ser ut, vilken ålder de än befinner sig i.

Mina föräldrar försökte faktiskt få veta hur de skulle hantera att jag är transsexuell men just för att det överallt fick bekräftat att det var deras mående och känslor som spelade roll slutade det i katastrof och de önskar idag att de hade fått helt annan hjälp.
Vart de än vände sig vare sig det var en bok, en tv-show eller de som utreder transsexualism så ställdes fokus på anhöriga och föräldrars mående.
De fick inga verktyg för att hjälpa sitt barn eftersom de aldrig fick förslaget att prata med någon transsexuell eller att fråga sitt barn vad de borde göra utan var hänvisad till andra föräldrar som bekräftade hur fruktansvärt jobbigt det var för dem.

Jo jag antog att du inte var vidare insatt det var därför jag talade om det så att du vet det nu. Många transsexuella känner absolut inte att de är födda i fel kropp och tycker att uttrycket känns kränkande. Transa, könsbyte, könsbytare etc. är också ord att undvika i samband med transsexualism.