Jag måste säga att jag finner det lite motsägelsefullt att de inför ett tredje kön samtidigt som de förbjöd homosexuella handlingar. Bara manliga så klart, kvinnors sexualitet verkar inte erkännas. Jag funderar samtidigt om det går att lyfta diskussionen ett snäpp. I diskussionen om kön så blir det nästan alltid hårddragningar, skarpa gränser. Antingen är det man, kvinna eller mittemellan. Det verkar nästan alltid lite provocerande att befinna sig i ett mer flytande tillstånd. Ta till exempel ordet cis som används för att beskriva en man eller kvinna som är bekväm men sitt kön och de attribut som det ofta tilldelas. Att känna sig bekväm med sitt kön men inte kunna identifiera sig med de attribut som det förväntas ha, utan att man upplever sig osäker på sitt kön, verkar vara mycket svårare för många att acceptera. Trots att det är ett av de mål som den moderna feminismen strävar efter; uppluckring av normer och könade attribut. Man får inte känna att könet är oviktigt, irrelevant, för ens identitet. Även de som kämpar för erkännandet av ett tredje kön har svårt att acceptera att de finns dem som finner sitt kön relativt oviktigt, inget mer än kroppen de lever i. Frikopplad från identiteten.