Jag har en aning svårt att se att det här är en feminismfråga, och den har ju inte heller mycket med musik att göra. Det handlar om en rättstvist, dår vi inte har möjlighet att bedöma någondera partens trovärdighet. De slänger skit på varann, offentligt, så mycket kan man i alla fall se. I vad mån det har med feminism att göra eller är könsbestämt är synnerligen oklart.

Så det enda vi vet är att de ligger i luven på varann, och det kan ju finnas hundratals skäl till att det har blivit på det viset, men varken stämningarna som har gjorts eller tidningsskriverierna kommer att kunna ge någon klarhet.  Rätten kan så klart välja att tro på den ena partens utsago och förkasta den andras, men som jag ser det kan det inte bli stort mer än att kasta tärning om utfallet.

Visst kan man spekulera i vad som gick fel, och flera av påståendena har alldeles visst någon form av saklig bakgrund. Men långvarigt drogbruk och ett sexliv som till stor del utövas i en sådan miljö kan knappast hänföras till feminism eller göra den ena parten mer "skyldig" än den andra. De hårda fakta som ligger på bordet är bland annat ett kontrakt, som Kesha uppenbart vill bryta. Inte heller kontraktet är pro primo en feministisk fråga, även om det är illa formulerat och sätter henne på pottan vad gäller karriären. Man kan med fog anta att orimliga villkor i deras kontrakt är grund till konflikten.

Så långt som tidningsskriverierna visar det, kan orimliga villkor finnas i kontraktet, villkor som i Sverige skulle ogiltigförklaras av domstol. Därmed skulle hon inte behöva inleda någon process över annat än kontraktet. Det borde ju vara lättare att säga upp kontraktet än att inleda en ofruktsam rättsprocess, som troligen inte kan hjälpa vare sig den ena eller den andra parten.

Jag ser utspelet som ytterligt tragiskt, och naturligtvis är ett sexliv som baseras på drogbruk likaledes tragiskt. När den ena parten vill dra sig ur det är det så klart lätt att skylla allt på den andra. Sättet som den här brytningen inleds ser jag som kontraproduktiv, då den inte kan annat än skada de båda inblandade på flera sätt, ekonomiskt, konstnärligt och i sitt privatliv.

Men det är som i många uppbrott ur destruktiva förhållanden, att det inte sker framsynt, utan att man försöker tilldela sin motpart skuld. Det är improduktivt, men inte desto mindre är det ytterligt vanligt. Deja vu!

#1 Hur är sexuellt övergrepp inte en feminismfråga?

#2 Vad menar du egentligen med din insinuation? Jag går inte in på eventuella brott eller skuldfrågor här, eftersom vi egentligen inte vet vad som har förevarit. Här finns påståenden, och det sprids också en del rykten, men jag har väldigt svårt att tänka mig att vi någonsin får klarhet. 

Jag ser din fråga som onödig, eftersom jag tycker att jag har förklarat tillräckligt bra i inlägget du länkar till.

#3 Ja du diskuterar problematiken när "ord står mot ord", dock inleder du ditt inlägg med: 

Jag har en aning svårt att se att det här är en feminismfråga, och den har ju inte heller mycket med musik att göra.

Jag hade ingen annan intuition än en ärlig fråga..?

Vad som hänt med Kesha är ju självklart en feministiskt fråga då själva händelsen belyses av de problematiska normer, strukturer osv som råder. (?)

#4 av: Majbot : "Vad som hänt med Kesha är ju självklart en feministiskt fråga då själva händelsen belyses av de problematiska normer, strukturer osv som råder. (?)"

Nja, så länge vi inte vet vad som har hänt är kopplingen oklar, och det är vad som är orsak till att jag säger att jag har svårt att se det som en feminismfråga. Jag har ju ingen aning om hur det har gått till, och rubriken för den här tråden sträcker sig längre än vad som kommer fram i länkarna.

Visst kan strukturer inom rättsväsendet vara ytterligt problematiska i samband med sexuella övergrepp, det är knappast en nyhet, men innan man drar slutsatser finns kanske skäl att försöka ta reda på fakta? De notiser som har kommit fram innehåller väldigt lite sakupplysningar. Det finns exempelvis ingenting som visar varför hon skulle vara förhindrad att fortsätta sin musikkarriär bunden av ett kontrakt med den som påstås vara förövare.

Om det finns ett kontrakt borde det ju rimligen vara ömsesidigt, och om han inte producerar så många som avtalats bryter han ju avtalet - om det inte är så att hon hindrar honom från att ge ut albumen som är avtalade. Kontraktet borde rimligen också ha någon tidsgräns. Så osämjan dem emellan handlar om två saker, dels kontraktet, men också de påstådda övergreppen.

Och vad som har hänt, liksom fortsättningen av det här, kan säkert inkludera frågor som är feministiska, men tvisten om kontraktet är en juridisk fråga utan tydlig koppling till de påstådda övergreppen.

Och helt ärligt vet jag inte, har jag ingen aning om, vad den här soppan innehåller. Jag kan omöjligt ta ställning enbart baserat på kön. Det måste finnas någonting mer bakom än bara tidningsrubriker och ryktesspridning.

#5 Jag väljer att lita på Kesha fram till eventuella bevis talar för annat. Även om hon skulle ljuga och hitta på allting(kort sagt) blir det ju ändå en feministisk fråga eftersom det även är ett problem med människor som anklagar andra för våldtäkt när de själva har sagt ja till sex, alternativ hittar på att x har haft sex med y fast det aldrig skett. Du förstår antagligen min poäng. Självklart blir det en juridisk fråga OCKSÅ men inte bara. :P