Kroppsligt

Kroppsacceptans vs fetma och ohälsa

2016-07-26 19:48 #0 av: Ikajo

Jag tänker på det ofta när diskussionen om att acceptera våra kroppar dyker upp. Många av de som förespråkar kroppsacceptans är ofta överviktiga, ibland över gränsen för fetma. Givetvis ska ingen bli mobbad eller attackerad för att man är överviktig och det är ett problem när normalviktiga upplevs som överviktiga och tjocka.

Men. Ofta tycker jag det finns ett visst mått av förnekelse inblandat. Alla möjliga sjukdomar och konditioner kan orsaka övervikt och fetma. Det är helt okej. Men. Fetma är fortfarande ohälsosamt. Även om det inte orsakar hjärt- och kärlsjukdomar kan man få problem med knäna och fötterna på grund av att man är för tung. Jag tycker vi borde våga prata mer om hälsoaspekterna kring övervikt och fetma utan att det tolkas som ett angrepp. Återigen, ingen ska behöva bli attackerad eller trakasseras på grund av sin vikt. Vare sig främmande människor eller bekanta bör kommentera ens kropp och vikt. Däremot borde inte kroppsacceptans stänga ute samtalet om riskerna.
Till exempel finns det modeller som är väldigt stora, så kallade plus-size modeller. Oavsett vad bör de inte uppleva trakasserier eller få sina kroppar attackerade. Å andra sidan bör oro för deras hälsa inte betraktas som en attack. Oro för en anorektisk modell är just det, oro. Så varför inte för en modell som är synligt över gränsen för fetma?

Jag är själv överviktig. Jag är villig att erkänna att jag är på tok för stor och riskerar min hälsa om jag inte gör något åt saken. Jag kan känna mina egna knän protestera och hur tung andningen är. Det är inte kul. Jag tror att kroppsacceptans skulle må bra av att förespråka lagom. Inte pinnsmall, inte fetma. Utan lagom, balans. Att älska sig själv oavsett hur man ser ut men ändå ta hand om sig själv.

Det är i alla fall mina funderingar.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-07-26 21:43 #1 av: PuffBuck

Åååh, jag har själv tänkt mycket på detta! Jag håller verkligen med dig.

Anmäl
2016-07-27 07:53 #2 av: Ikajo

#1 Vilka har dina egna funderingar varit?

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-07-27 11:52 #3 av: Kalli

Jag tänker att ingen kan ha missat att kraftig övervikt är ohälsosamt och att det är något det informeras om, väldigt ofta till och med. Du är tydligen överviktig och medveten om riskerna, vad får dig att tro att andra lever i förnekelse?

Jag tänker att acceptans handlar om något helt annat, att man ska kunna vara stolt, känna sig vacker, älska sig själv oavsett om man har ett beteende/utseende som kan innebära en ökad ohälsa. Jag skulle önska att ingen kände sig som en sämre människa för att de är överviktiga.

Anmäl
2016-07-27 12:42 #4 av: PuffBuck

#2 I stort sett exakt såsom du beskrev det. Att det finns en gräns och inte borde vara tabu att tycka att extrem övervikt är ohälsosamt, helt enkelt.

Anmäl
2016-07-27 12:55 #5 av: Ikajo

#3 Jag har tyvärr ofta sett en ovillighet att prata om det faktum att övervikt kommer med risker. Det handlar inte om att attackera någon eller är trakassera dem för deras kroppar. Det handlar om att kunna prata om fler sidor kring kroppslig acceptans än bara säga att ingen ska behöva känna sig som en sämre människa för att de är överviktiga. En viktig del i kroppslig acceptans borde handla om att acceptera om när man behöver göra något åt sin egen livsstil. Man mår bättre och sådant som depression och skamkänslor försvinner när man tar tag i sitt liv.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-07-27 15:12 #6 av: Kalli

#5: Fast nu utgår du ju från att alla vill göra något åt sin livsstil, alla kanske inte är deprimerade eller har skamkänslor för att de är överviktiga (målet borde absolut vara att ingen ska behöva ha det). Alla kanske inte ser det som att man måste bli smal för att "ta tag i sitt liv". Ja, det kan vara ohälsosamt men i slutändan är det deras liv, vem är du att bestämma att de måste göra något åt sin övervikt?

Ovillighet att prata om riskerna med övervikt beror nog också mycket på sammanhang . Om du dyker upp i trådar som handlar om att man är lika mycket värd som människa oavsett sin vikt, att man kan (och får) må bra oavsett storlek och att det är okej att känna sig vacker oavsett hur man ser ut och börjar prata om "Men det är faktiskt ohälsosamt" är det nog lika välkommet som de personer som dyker upp i trådar om sexövergrepp på kvinnor och börjar prata om "men män då" eller "inte alla män".

Anmäl
2016-07-27 15:51 #7 av: Ikajo

#6 Du missförstår mig. Jag vill se ett bredare samtal där det är möjligt att prata om nackdelarna med övervikt och fetma utan att det betraktas som en attack. Det handlar inte om att kritisera människor eller att ge sig på enskilda personer. Det handlar om en rörelse som vägrar lyssna på varierade åsikter om samma fråga. Något som alltid blir till ett problem. Jag tycker det är jätteviktigt att tycka om sig själv, jag vet hur det känns att alltid ha människor som ska påpeka att jag är för stor. Samtidigt så vet jag också att de har en poäng.

Ofta när det handlar om kroppsacceptans stannar samtalet vid att man inte ska behöva skämmas för sin kropp. Vilket är sant. Men i ett samhälle där fetman ökar och följdsjukdomar blir allt vanligare behöver samtalet om kroppsacceptans också handla om hur vi ska hjälpa människor är bli hälsosammare. Om det kan ske på ett sätt som är välkomnade och respektfullt är det ett viktigt steg för att hjälpa människor. Att de inte skäms för att gå till gymmet, att de inte skäms för att visa sig i baddräkt. Att det finns lämpliga och passande kläder för de med större kropp.

Jag kom i 38 när jag var yngre, nu behöver jag 44. Då har jag inte växt på längden sedan jag var sisådär 14 år. Man mår överlag sämre av att vara överviktig. Kroppsacceptans får inte stanna vid att man inte ska behöva skämmas för sin kropp. Kroppsacceptans måste också innebära att människor får tillgång till platser de idag skäms för att gå till, platser som skulle innebära en avsevärt förbättrad hälsa. Nej, alla vill inte ta tag i sina liv, en del kan inte, en del är sjuka eller har något annat som orsakar fetma och övervikt. Det betyder inte att vi inte ska kunna prata om effekterna av fetma utan att det blir till en attack eller att det tolkas som en attack.

Jag skäms inte över min kropp. Jag tycker ingen ska skämmas över sin kropp. Men jag kan ändå acceptera att den kropp jag har skulle må bra om jag tog hand om den lite bättre. Som resultat skulle förmodligen mitt psyke också må bättre. För att inte tala om min PCOS..

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-07-27 22:00 #8 av: [postmortum91]

Håller med Ikajo.
Tycker acceptansrörelsen inom övervikt gått åt fel håll. Det verkar snarare handla om att målet ska vara att vara nöjd med sin fetma vilket jag inte står bakom. Man ska inte förespråka ohälsosamma livsstilar. Jag tror att innerst inne vill nog alla människor som lider av fetma bli smala men kämpar så extremt och vill bli av med sina egna komplex och sin skam och flytta våra ideal så de passar in utan att gå ner i vikt

-Postnatal

Anmäl
2016-08-03 01:24 #9 av: tarantass

Bra tanke (och självklar), men kanske vi behöver utvecklas i några tusen år till innan vi kan tänka på två saker samtidigt. Eller sätta oss in i folk som inte liknar (eller verkar likna) oss själva.

För det är väl de två sakerna det ytterst handlar om. Här som i andra aktuella frågor…

Kanske skulle det också hjälpa att skruva ner den stress vi lever i några hundra varv. Avstressning brukar vara en förutsättning för sådant som eftertanke och reflexion, eller kärlek. Efter att ha uppfunnit så många prylar som kunde ha gjort livet bekvämare för oss kanske det är dags att lära oss hur vi kan använda dem för att stressa av i stället för att stressa ännu mer. Då kanske dessutom färre skulle bli över- eller underviktiga.  Av både psykiska skäl och för att hormoner och annat gör skada på vår viktbalans när vi är stressade.

Men det kräver förstås en grundläggande reform av hela samhällsstrukturen. Vilket har försökts då och då under historien, med i allmänhet nedslående resultat. Så jag vet inte…

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-08-04 22:28 #10 av: Lunatic

Nu vet jag inte var ni har läst om bodyposi/kroppsacceptans-rörelsen, men det handlar alltså inte om att förespråka fetma. Det handlar inte om att förespråka någon kroppsform öht, oavsett om den i normativa ögon ses som frisk eller ohälsosam. Det handlar enbart om att alla kroppar är bra kroppar och alla kroppar ha rätt att existera utan att bli skammade.

Att börja dra in hälsa och att övervikt är farligt tycker jag är bland det dummaste som kan göras då just den rörelsen ska vara en frizon från den typen av snack, hets och fettskammande. Jag kan med stor säkerhet säga att ALLA tjocka/feta/överviktiga vet om att det finns risker med övervikt, men samtidigt är det många som inte räknar in den psykiska ohälsan skapad av att konstant få höra att man är ohälsosam, ens kropp inte duger som den är och ännu värre saker.

Som ni kanske har gissat vid det här laget brinner jag för bodyposi och fat acceptance och ärligt talat är det människor som alltid ramlar tillbaka på "det är ju faktiskt ohälsosamt!" som verkligen understryker att dessa fria och helst även separatistiska zoner behövs. Att människor sen vill beröva en förtryckt grupp dessa andrum tycker jag är bedrövligt och visar på att de överviktigas hälsa egentligen inte är problemet i folks ögon (för hade de VERKLIGEN brytt sig om fetas hälsa så hade även den psykiska hälsan räknats med), det är bara tjockas/fetas utseende som sticker i ögonen på dessa "bry-sig-omare".

Anmäl
2016-08-04 23:22 #11 av: tarantass

Ja, folk hackar på både överviktiga och kraftigare normalviktiga, de båda sistnämnda grupperna (och många smalare) hackar på sig själva, många tycker det är "äckligt" att vara "fet" och uppträder som om den känslan vore naturgiven. Och man möljar BMI fast varenda människa kan begripa att det inte tar hänsyn till vilken kroppsbyggnad man har.

Och en del hackar på folk som är smalare än vad de tycker är lagom, och offren för det kan må precis lika dåligt som de som blir hackade på för att de är eller anses överviktiga, även om det stora kulturella attitydproblemet gäller över- och övre normalvikt. Men just det kan å andra sidan göra att dessa "underviktiga" känner sig extra försummade.

En del av de sålunda trakasserade klarar av att strunta i detta hackande – ofta ändå till ett pris de inte visar – andra mår alltför dåligt och tvingas jobba med sig själva. Bland de senare finns också några som överreagerar. Många gör det tillfälligt, som ett nödvändigt stadium i återuppbyggnadsarbetet, andra fastnar i det. Kanske för att de får otillräckligt med hjälp, kanske också i en del fall för att det kan vara svårt att inte bli rigid åt andra hållet i en så körd kultur som den vi har och i en så känsloladdad fråga.

Att man kan behöva frirum i sammanhanget är självklart, men som jag har uppfattat den här tråden handlar den mer om ställen för öppet umgänge. Och om några som har fastnat i överreaktion.

Men nästan alla inblandade – även de som hackar på "överviktiga" – är djupt känslomässigt engagerade och skriker, om de inte är i för dålig kondition, högt så fort de känner sig och sin sida av saken försummade. För det här är känsliga saker, det ska gudarna veta. Till och med när det gäller "rätten" att ha synpunkter på andras kroppar (för många), och hur är det inte då med den egna.

Så hur diskuterar man en aspekt av något så inflammerat? Till exempel den som den här tråden tar upp?

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-08-05 02:22 #12 av: Lunatic

#11 Saken är den att bodyposi och kroppsacceptans ska vara en frizon för vikthets (oavsett om det gäller över- eller undervikt) och hälsohets. Rörelsen är inte skapad för att normsmala människor ska få en extra boost för sitt självförtroende medan de fortfarande hackar på människors kroppar som inte faller in i normen. Och ja, illa dolt fettförakt i form av "men hälsaaan!!" bör heller inte vara välkommet i just de kretsarna.

Det finns redan forum som svämmar över med diskussioner kring överviktiga kroppar och ifall dessa kan anses hälsosamma eller inte. Vill man så gärna diskutera det så får man vänligen hålla sig till grupper där sådant prat är välkommet, men i kroppsacceptansrörelsen hör det helt enkelt inte hemma. 

Anmäl
2016-08-05 03:41 #13 av: tarantass

#12: läste du överhuvudtaget vad jag skrev? Till exempel "Att man kan behöva frirum i sammanhanget är självklart, men som jag har uppfattat den här tråden handlar den mer om ställen för öppet umgänge. Och om några som har fastnat i överreaktion."

Jag talar alltså inte om kroppsacceptansrörelsen i trängre mening eller om frirum eller sådana stadier då man behöver dem eller vad du vill, och jag uppfattar det inte som att TS gjorde det heller.

Inte heller om "illa dolt fettförakt i form av 'men hälsaaan!!'".

Du angriper saker som inte har sagts, åtminstone inte från de håll jag nämnde (kan inte läsa om hela tråden).

Vill du gå till offensiv är det kanske bättre att göra det mot folk som inte håller med dig.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-08-05 04:00 #14 av: Lunatic

#13 Jag är hemskt ledsen. Missförstod och trodde du menade inom bodyposi-rörelsen, men utanför de separatistiska delarna av den.

Anmäl
2016-08-05 11:57 #15 av: Hera

Snacka om att dumförklara människor när man tror att dessa inte vet att fetma innebär hälsorisker.  Snacka om att ha behov av att slå folk på näsan när man måste påtala detta. Idag vet alla vad fetma innebär. Rent trams att sitta på höga hästar och tro att folk som accepterar sig som dom är inte vet detta.

Anmäl
2016-08-05 15:31 #16 av: tarantass

#14: det är lugnt. Sådant som händer. Skrattar

#15: du har också missförstått. Förklaringsförsök finns i tråden, själv orkar jag tyvärr inte skriva ett nytt.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-08-05 18:10 #17 av: Ikajo

#15 Jag säger inte att folk är dumma eller att jag är bättre än dem. Bara att jag har upplevt att det i samtalet kring övervikt finns en viss förnekelse och ovilja att diskutera riskerna med att vara för stor. Det i ett sammanhang där samtalet har möjlighet att bli konstruktivt. Istället stängs samtalet ute och allt tenderar att handla om vikten av att acceptera sig själv och sin kropp. Det är också viktigt men det får inte stänga möjligheten till ett bredare samtal om hälsa och övervikt i det än så länge enda situationen där samtalet skulle kunna ske utan att skuldbelägga människor.
Jag ser inte vad som skulle vara problemet med det.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-08-05 18:17 #18 av: Hera

Jag upplever raka motsatsen. Har aldrig sett så mycket medvetenhet kring risker med fetma. Har aldrig sett det diskuteras så mycket och öppet som idag.

Anmäl
2016-08-05 19:00 #19 av: Kalli

#17: Eftersom du menar att vi missförstår dig kanske du kan ge ett exempel på ett sånt sammanhang och hur en sådan konstruktiv diskussion skulle se ut?

#8: "Jag tror att innerst inne vill nog alla människor som lider av fetma bli smala men kämpar så extremt och vill bli av med sina egna komplex och sin skam och flytta våra ideal så de passar in utan att gå ner i vikt."

Det där är ju så dumt att det knappt går att bemöta. Nej, alla människor vill inte bli smala (inte ens innerst inne). Några starka individer lyckas att leva sina liv utan komplex och skam även om det sticker i ögonen på andra människor. Och självklart, självklart ska alla få passa in oavsett deras vikt.

Anmäl
2016-08-09 13:32 #23 av: JohanLi

#17 Kan du ge exempel på ett sånt samtal mån tro? 

Anmäl
2016-08-09 16:02 #24 av: Ikajo

#23 Jag tycker jag redan har beskrivit vilken sorts samtal jag skulle vilja se. Samtal i sig handlar om att ha en konversation där man delar åsikter, tankar och erfarenheter. I det här fallet handlar det om att kunna ha ett samtal om övervikt där människor kan dela och diskutera sina tankar och erfarenheter av att vara överviktiga. Kanske kunna ge varandra tips och råd. Ibland kanske man går omkring med en sjukdom eller ett syndrom utan att veta om det, först i samtal med andra som har liknande besvär kan man upptäcka problemet och få hjälp.

Det går inte att ge ett konkret exempel, för att det finns så många olika aspekter. Det viktiga är att ge utrymme för ett samtal om möjliga effekter av övervikt. Precis som det finns ett samtal om riskerna med att vara underviktig. Om inte ett sådant samtal kan hållas inom kroppspositivitetsrörelsen, var ska den då hållas?

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-08-09 17:55 #25 av: JohanLi

Jag får hålla med flera i tråden. Upplever inte att det är några problem med såna samtal. Tycker det finns plats och tas plats. Tråden känns som en ickefråga ett problem som inte finns.

Anmäl
2016-08-09 18:06 #26 av: tarantass

#25: uppenbarligen finns problemet för en del personer.

Ofta är det så. Vi har ingen aning om hur små utsnitt av verkligheten slumpen styr oss till, och så tror vi att det vi själva ser, på ett visst håll eller i världen i stort, är allt som finns att se på det hållet.

Så är det inte.

De som säger att det är helt annorlunda än vad vi någonsin har sett kan ha precis lika rätt som vi. Och båda har precis lika fel när de sedan generaliserar att så här är det för alla.

Konstruktivare vore om ni som har upplevt bättre tänkte efter och gav tips på hur man kan skapa rätt atmosfär.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-08-10 09:20 #27 av: Ikajo

#25 Jag skapade den här tråden efter att ha hamnat i en diskussion med människor som vägrade att ha ett samtal om riskerna med övervikt. Det trots att jag tydligt skrev att jag ansåg att ingen ska behöva bli attackerad eller trakasserad på grund av sin vikt även om jag eftersökte ett samtal om möjliga hälsoeffekter. Varje gång jag har sett en diskussion om kroppsacceptans har det bara handlat om att man ska lämna människor ifred och att ett samtal om övervikt är ointressant. Jag tycker det är positivt att flera kroppstyper får utrymme i media. Samtidigt kan jag reagera på tonfallet. Det är lite "håll käft och sköt dig själv" där det inte ens är tillåtet att uttrycka en fundering om den inte är 100% positiv. Det är den sortens diskussioner som jag har sett och deltagit i.
Om jag ser en modell som är anorektisk skulle jag reagera negativt. På samma sätt reagerar jag negativt om jag ser en modell som har kraftig fetma. Inte för att jag tycker att det är fel på människorna, inte för att jag tycker de ska gömma sig. Det är för att som person är jag sådan som oroar mig för deras hälsa. En Plus Size modell som Tess Holiday ger mig lika mycket huvudbry som vandrande skelett på catwalken för att båda utgör ytterligheter som inte är helt sunda.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-08-10 09:52 #28 av: Hayabusa

#27 Ursäkta att jag skriver det, men så upplever jag det med väldigt många ämne.  Ja, jag tycker att du har en poäng. 

Anmäl
2016-08-10 16:52 #29 av: JohanLi

#27 Du har aldrig tänkt på att folk helt enkelt är ointresserade av att prata om det med dig? Folk kanske pratar om sådant med sina nära precis som dom gör om andra sjukdomar och problem. Nu visar du att det handlar om din erfarenhet och en gång dessutom. Ickefråga. Du verkar försöka hitta saker och skriva om. Skapa problem som inte finns. Ser nu när jag läst på detta forum. 

#26 Tycker du att du är konstruktiv och borde tala om för andra hur dom borde skriva?ö och känna? Jag tycker inte det. Låt mig skriva det jag vill och bidra du med något annat än klagomål. Det blir intressantare då. Visa en åsikt om ämnet och inte om sättet andra pratar på. 

Anmäl
2016-08-10 17:00 #30 av: tarantass

#29: du läser mig som fan läser bibeln. Du underkänner andra människors erfarenheter och säger att de inte är giltiga, och jag försökte vara vänlig och bena ut det åt dig och flera andra som följer tråden.

Fast ni i princip borde förstå det om ni verkligen är engagerade för allas rätt att väga det de väger. Det är nämligen samma sak.

Det finns mycket ovänligare sätt att reagera på sådan trångsynthet.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-08-10 17:31 #31 av: JohanLi

#30 Mysko. Ts ser anser att vi som inte uppfattar saken på samma sätg missförstår.Och det är mig du känner att du måste "lära"?  Du underkänner mer än nån annan i tråden. Snälla sluta.

Anmäl
2016-08-10 17:51 #32 av: tarantass

#31: nej, jag har ingen anledning att sluta. Ta en paus och tänk efter du istället. Jag gillar inte att tala för andra och nu är det på gränsen, men nu påstår du dessutom att du vet bättre vad någon annan menar än den som säger det. TS har inte begärt att du eller de som håller med dig ska se saken på det sätt hon ser den, det är ni som påstår att det inte kan vara så som hon säger att hon har upplevt, hon måste inbilla sig eller vad det nu är ni tror.

Och det är i princip samma sak som att säga "det du väger är inte okej, gå och göm dig".

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-08-10 18:17 #33 av: Ikajo

#31 Du vet, jag skriver rätt tydligt att det handlar om mina funderingar i en rätt komplicerad fråga. Jag saknar ett allmänt samtal i ett sammanhang där ett sådant samtal skulle kunna ske på ett tryggt sätt. Låt oss ta något annat som exempel, nämligen sexualitet. Det ska vara självklart att respektera olika sexualiteter, ingen ska behöva bli attackerad eller trakasserad på grund av sin sexualitet eller sina sexuella preferenser - vilka inte behöver handla om attraktion. Men även inom HBTQ rörelsen finns det frågor som behöver diskuteras. Till exempel bi- och transfobi vilket förekommer. Sexuell hälsa, fördomar kring HIV, risker med olika former av sex och hur man kan förebygga sexuella sjukdomar. För att nämna en del. Inga av dessa frågor handlar om att det är fel att ha en viss sexualitet. De handlar om frågor som är viktiga att prata inom rörelsen. I vissa sammanhang går det inte att föra ett samtal om dessa frågor eftersom frågan om sexualitet är en infekterad fråga i sig självt. Men inom HBTQ rörelsen är det möjligt att föra ett samtal om frågorna ovan eftersom det utgör ett tryggt sammanhang. Eller åtminstone borde göra det.

Samma sak gäller för kroppspositivetsrörelsen, utanför rörelsen är frågan om övervikt och fetma redan infekterad och det går därför inte att föra ett samtal om frågor som är aktuella för den här gruppen. Däremot borde det vara möjligt att inom gruppen föra samtal kring andra aspekter att kroppsacceptans, hälsa - både fysisk och psykisk - och social tillgänglighet. I vad som borde utgöra ett tryggt sammanhang. Men jag ser inte kroppspositivitetsrörelsen röra sig mot att bli ett sådant sammanhang. Istället ser jag en rätt aggressiv reaktion mot minsta kommentar, minsta ord, som inte hyllar och rättfärdigar kraftig övervikt. Det är min erfarenhet. Jag själv är en del av de människor de gäller. Jag kan med min längd väga omkring 50kg och fortfarande vara hälsosam. Istället väger jag närmare 90kg. I kombination med att ha PCOS så utsätter jag mig själv för en enorm hälsorisk. Jag är medveten om det här. Förra året gick jag ner flera kilo av att bara sluta äta socker, på ett halvår. Halvåret därpå hamnade jag i samma fälla igen och gick upp de där kilona. Så nu försöker jag en gång till.

Jag vet hur det är. Jag är en del av samma rörelse. Just därför vill jag se det här samtalen. PCOS och övervikt är en väldigt kombination, PCOS i sig är väldigt vanligt. Men om man inte pratar om att PCOS vid övervikt ökar risken för diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar samtidigt som man informerar om hur man känner igen PCOS. Hur ska då människor veta att de bör söka hjälp? Att de bör vara uppmärksamma? Det finns andra sjukdomar och syndrom som kan orsaka övervikt, mediciner och behandlingar. Bara genom att kunna ha ett samtal om fetma och övervikt går det att ge kunskap. Men så länge alla samtals stängs ner för att folk inte vill höra hur ohälsosamt det är att vara överviktig är det omöjligt att dela med sig.
Och det kan vara värt att komma ihåg att även om man inte har diabetes, problem med hjärta och lungor eller har fått cancer så tär det på kroppen att vara för tung. Hälsoproblem som kommer av att vara för tung dyker upp först senare i livet - när det kan vara för sent att göra något åt det.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-08-11 14:02 #34 av: JohanLi

"Men så länge alla samtals stängs ner för att folk inte vill höra hur ohälsosamt det är att vara överviktig är det omöjligt att dela med sig."

Var stängs dessa samtal ner? Har aldrig upplevt det så jag vill gärna veta var du ser detta hända.

Anmäl
2016-08-11 18:20 #35 av: Ikajo

#34 I samtliga diskussioner som jag hittills har deltagit i har viljan att samtala om övervikt och ohälsa, i ett relativt neutralt sammanhang, varit obefintlig.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-08-11 21:51 #36 av: JohanLi

#35 Det låter ytterst märkligt. Du tycker det är obefintligt och andra att det i hög grad är befintligt. Ser människor det dom vill se? 

Anmäl
2016-08-11 22:21 #37 av: Ikajo

#36 Det är fullt normalt att människor har olika erfarenheter av olika saker. Jag rör mig i sammanhang på nätet där diskussioner är vanliga. Därför ser jag också fler sidor av en fråga. Jag rör mig också ofta på engelskspråkliga sajter, bland annat Buzzfeed. Där tenderar diskussionerna vara ännu mer polariserade. Jag deltar även i diskussioner på Youtube. Så de grupper jag kommer i kontakt med tenderar att vara rätt breda med bred representation. Men alla rör sig inte i dem sammanhangen.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-08-12 20:27 #38 av: JohanLi

#37 Jag är mycket på utländska forum jag med. Inte stött på det du beskriver. Skulle jag göra det ser jag inte det som konstigt att man inte pratar om privata saker med främlingar. Sjukdomar är ju privata och är väl familj och läkares sal att prata om.

Jag undrar om du i verkliga livet sett 'problemet '. Det är det jag syftat på och trott detta handla om. Inte om internet.

Anmäl
2016-08-12 22:20 #39 av: Ikajo

#38 Jag var student fram tills för några månader sedan, det är en ganska stängd värld. Där är i stort sett allt acceptabelt.

Jag anser inte att ett samtal behöver handla om specifika sjukdomar. Det jag har sett är hur människor bli fly förbannade över bara idén av att det skulle finnas något negativt med övervikt som kan vara viktigt att prata om. Det är vad jag har sett. Bara för att du inte har upplevt något betyder inte det att det inte händer. Det är många saker jag inte upplevt personligen. Ändå förekommer dem.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-08-14 11:56 #40 av: JohanLi

Dito. 

Anmäl
2016-08-14 12:05 #41 av: JohanLi

#39 du borde nog fundera på varför folk blir "fly förbannade". Det verkar som du är den med problem om detta ämnet. Att vara tjock själv ger oss inte frikort till att bete oss. 

Och att du upplever ett problem  betyder inte att det är ett allmänt problem. Eller missförstår jag dig nu? Du ser problem och jag ser det inte. Har du rätt?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.