Annons:
Etikettallmänt
Läst 1708 ggr
Greta G
2018-07-09 15:48

Politisk lesbisk

Hej, 

jag har funderat över det här med politisk lesbisk, hur funkar det i praktiken och någon som själv är eller har insyn i någons annan relation? Är ganska nyfiken på det.

Annons:
[RC1393]
2018-07-09 19:28
#1

Pga det heteronormativa samhälle vi lever i så kan man både uppleva compulsory heterosexuality (obligatorisk heterosexualitet, vet dock inte om det kallas så på svenska) och internaliserad homofobi och därför ha svårt att uppfatta sin egen läggning för vad den är (man kompromissar till att uppfatta sina känslor gentemot män som ett tecken på attraktion tex). De kvinnor jag läst om som är så kallat ”politiskt lesbiska” är, av min uppfattning, egentligen födda lesbiska, men har kommit på det senare i livet (vilket inte är ovanligt) och tror att man måste ha någon sorts svår fas för att vara ”äkta” lesbisk, eller att man inte får ha haft ett förhållande med en man. I mina öron låter det som okunskap att kalla det för ett politiskt val. Går det att välja läggning skulle jag vara hetero i och med att jag alltid trott och uppfattat mig själv som det (och dessutom verkligen försökt attraheras av män) tills jag, för snart ett år sedan, gick och blev dökär i en tjej och råkade trilla över termen compulsory heterosexuality nån månad senare och då föll poletten ner. Jag tror därmed inte en sekund att deras läggning varit ett aktivt val, utan snarare en förtryckt läggning, då man inte tyckt man haft anledning att ifrågasätta det vedertagna. Ett rätt utbrett missförstånd är att ”sånt vet man”.

Greta G
2018-07-09 20:03
#2

#1.Av det jag har hört är det kvinnor som inte kan se sig själv leva med en man p g a ojämnställdhet och därför valt att leva med en kvinna i stället, sen vet jag inte om det är en fysisk relation eller om de lever i en öppen relation men har inte förstått det som att de har varit lesbiska fast förstått det sent i livet. 

Men för att ställa en privat fråga till dig då vilket du naturligtvis inte behöver svara på men förstod du inte att du var lesbisk om du inte kände dig attraherad av män? Har du aldrig varit kär i en man? Jag anser mig själv vara hetero men önskar jag inte var det nämligen.

[RC1393]
2018-07-09 20:56
#3

#2 Nej, trodde, som många andra, att jag bara inte träffat den rätta och att mina känslor för kvinnor var platoniska. Och nej, jag har aldrig varit kär i en man. Jag rekommenderar att du söker på compulsory heterosexuality och läser på om det. Tumblr är inte direkt något bra ställe att söka info på, men det finns en del bloggar som enkelt punktat upp vanliga upplevelser och tecken på comp het som jag inte lyckats hitta någon annanstans, så i det här fallet kan jag tipsa om att söka där.

Ikajo
2018-07-16 23:30
#4

#2 Varför skulle du önska att du inte var heterosexuell? I grunden finns det ju ingenting som tvingar dig att vara tillsammans med en man eller ens ha sex med en man. Det är fullt möjligt att välja att leva i celibat och det finns kvinnor som gör detta av politiska skäl.

Om du har upplevt romantiska eller sexuella känslor gentemot både kvinnor och män så är du med sannolikhet bisexuell. Det är vanligt att många ifrågasätter eller misstolkar sina känslor och upplevelser när man är bi. Också vanligt att omgivningen ifrågasätter, finns mängder med stereotyper. Det viktigaste är att fundera över varför du själv väljer att agera på ett visst sätt eller önskar att du kunde agera på ett visst sätt.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Greta G
2018-07-17 08:39
#5

Väldigt enkelt, jag vill ha någon att älska som älskar mig och men jag har svårt för män, kan inte se att jag kan leva jämställt med en man och önskar då att jag kunde bli kär i en kvinna, vilket jag inte tror att jag kan för jag är hetero, vad jag vet.  Jag ville inte leva i celibat. Har aldrig haft några romantiska känslor för kvinnor, utan bara män.

Gronstedt
2018-07-17 08:57
#6

Ett förhållande mellan två kvinnor är ju inte med automatik jämställt eller friktionsfritt.

Annons:
Greta G
2018-07-17 11:39
#7

Nej det behöver det nödvändigtvis inte vara men tror jag blir förstådd bättre för många kvinnor har lika upplevelser av ojämställdhet och patriarkala strukturer.

Ikajo
2018-07-17 17:09
#8

#5 Jämställdhet är något man får kämpa för. Även i en relation. Det är enbart upp till dig och din partner hur ni ska få till jämställdhet i relationen. Men att anta att män inte kan vara för jämställdhet eller vara feminister, det är att underkänna mäns förmåga till empati och intelligens. Om karln ifråga är okunnig, hjälp honom att lära sig mer. Kvinnor kan också vara okunniga om feminism och jämställdhetsfrågor. Dessutom kan kvinnor vara orsaken till att en relation blir ojämställd, genom den egna förväntan och världsbild. Finns kvinnor som anser att män är sämre på att ta hand om sina barn, resultatet blir att kvinnan i det fallet utestänger mannen från möjligheten att ta hand om sina barn.

Vad gäller politisk homosexualitet, såvida du inte hittar en kvinna som har samma bevekelsegrunder som du skulle jag skarpt avråda från att inleda ett samkönat förhållande. Med tanke på att du medger själv att du inte att attraherad till andra kvinnor.

Överhuvudtaget tycker jag det låter som att du behöver göra upp med dina egna förväntningar och stereotyper kring jämställdhet. Du måste veta vad du betraktar som jämställt innan du förväntar dig att andra ska leva jämställt i en relation med dig.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Greta G
2018-07-17 20:24
#9

Det är inte mitt jobb att behöva "uppfostra" och lära en man om jämställdhet, och det här är enbart mina åsikter, finns säkert massor av personer som tror och orkar jobba för jämställdhet i sitt förhållande, jag är inte en av dom.

Jag har fått vara mamma åt min egen mamma och mamma åt mina tidigare pojkvänner, har tyvärr varken lust eller ork till att ta mig an en sådan uppgift. Jag vet vad jag betraktar som jämställt, tänker inte sänka mina förväntningar, varför i hela fridens namn skulle jag göra det? Med tiden och "upplysning" kommer jag snarare höja min förväntningar. Vem jag väljer att inleda en relation med är helt upp till mig men skulle aldrig gå in utan att vara öppen och ärlig. Det finns alla möjliga sorts av relationer, så hur jag väljer att leva borde bara vara min ensak.

Ikajo
2018-07-18 18:27
#10

Du kan behöva sänka dina förväntningar på vad folk vet och känner till. Att vara den som sprider information är måhända tröttsamt men det är också enda sätter att nå ut. Vet du mer, då är det upp till att ge andra möjlighet att lära. Inklusive personer du vill ha en relation med. Det handlar inte bara om män, finns kvinnor som är dåligt pålästa och försvarar patriarkala strukturer precis som det finns mycket väl pålästa män som är feminister. Jag tycker du drar människor över en kam när du systematiskt beskriver män så kategoriskt som du gör. Feminism är jämställdhet för båda könen. Om du respekterar HBTQ rörelsen är det vettigt att inte se en samkönad relation som ett sätt att fly könsroller. Eller ett politiskt ställningstagande. Det är svårt nog för HBTQ att vinna acceptans och legitimitet. Överlag har jag svårt att förstå mig på ditt resonemang. Det låter för mig som du anser att ansvaret för jämställdhet vilar på någon annan och att du inte vill behöva kämpa för den. Men jämställdhet är en kamp och ibland i en kamp får man göra uppoffringar. Till exempel att informera och argumentera för ett jämställt samhälle. Även när det känns drygt. Jag har läst genusvetenskap, samhällskunskap, humaniora och sociolinguistik. Det vore gansks korkat av mig att förvänta mig att någon utan samma akademiska bakgrund skulle ha lika bra koll som jag, om de här ämnena. Alltså är det upp till mig att förklara och göra mig förstådd. Inget konstigt med det.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Gronstedt
2018-07-18 18:34
#11

#9: Men det är upp till dig att berätta för din partner hur du vill ha det, antingen det handlar om vem som ska diska, vilka gardinfärger du föredrar, vilken mat du gillar, hur du vill ha det i sängen … Ingen partner, man eller kvinna, lär veta allt om dig genom magi. Att leva med en eller flera andra personer försätter ständig kommunikation, antingen de är män eller kvinnor, antingen relationen är sexuell eller platonisk.

Om du inte vill vara mamma åt dina pojkvänner, gör tydligt för dem att det inte kommer att hända. Så får de ta ställning till om de vill fortsätta relationen på dessa villkor. Detsamma gäller förstås om du inte vill vara mamma åt flickvänner.

Greta G
2018-07-20 11:55
#12

#10 Jag upplever att människor inte tycker om att jag kommer och säger åt dom hur dom ska tänka, har också pluggat 4 år på universitet med inriktning psykologi men tycker inte att jag har rätt att förklara för andra att det dom gör och tänker är fel, människor kan lätt bli uppretade då. Man kan förstå väldigt mkt utan att ha läst på högskola och jag har två icke binära personer i min vänskapskrets och tror inte dom alls skulle ta illa upp om jag valde att bli tillsammans med en kvinna för att jag inte kan se mig med en man, dom har faktiskt uttalat att dom inte tycker om män och kan inte identifiera sig som det och har känner att de är  icke-binära. Ja det kan låta konstigt men man kan inte förstå allt om alla, jag gör säkert mycket som andra kan tycka är konstigt men jag kan inte leva efter vad andra människor tycker som du säkert förstår. Så länge jag inte gör någon annan illa får jag leva som jag vill och behagar.

Ikajo
2018-07-22 11:26
#13

Jag ser att du inte riktigt förstår skillnaden mellan att vara informativ och att propagera. Det finns markanta skillnader mellan de två. Särskilt om du vill ha en relation med någon. Två personer, som inte själva är homosexuella eller bisexuella, är inte tillräckligt för att du ska kunna ignorera hela HBTQ rörelsen. Det blir lite som att säga att du har två svarta vänner och kan därför uttrycka dig rasistiskt eftersom dem inte bryr sig. Även om det inte är vad du menar så är det vad du säger. Sexualitet är inte ett val. Det är något som icke-heterosexuella kämpar med att få fram och då blir idén om politisk homosexualitet ett ytterligare problem som de behöver kämpa mot. Politisk lesbiskhet var något som var tapeten under 70-talet, samtidigt som lesbiska kvinnor sällan var välkomna i kvinnorörelsen och deras åsikter om saken ignorerades.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Annons:
Gronstedt
2018-07-22 11:44
#14

TS, om du känner att du kan leva i en social/emotionell/sexuell relation med en kvinna, även om du inte primärt tänder sexuellt eller emotionellt på kvinnor, så är ju enda problemet att hitta en kvinna som vill gå in i relationen med dig. 

Många människor, oavsett läggning, lever i relationer där sexuell och/eller romantisk "gnista" saknas, och det behöver inte alls vara några dåliga relationer. Man kan leva ett mycket tillfredsställande liv med vänskap/kärlek och sex ändå.

Inga fel alls i att leva i en sådan relation när att båda parter föredrar det. Men om man gör det som ett politiskt utspel tror jag det blir svårt att få det att vara emotionellt och sexuellt tillfredsställande i längden. I synnerhet om inte båda parter är överens om att det handlar om politik och inte om relation.

Greta G
2018-07-22 12:43
#15

13# du förstår inte vad jag menar eller var jag kommer ifrån, och tyvärr orkar jag inte förklara hela historien. Men förstår din synpunkt om det är så du tror att jag tänker men det gör jag inte. Jag litar inte på män, det finns ingen tillit och kan därför inte ske ett möte på djupare nivå där jag kan öppna mig, det har jag bara upplevt med kvinnor. Att jag blir sedd och bekräftad och respekterad. Det är viktigare för mig än att ha en sexuell relation, min ståndpunkt är inte politisk i grunden. Den är emotionell. 

Det är verkligen inte som att ha två svarta vänner och säger uttrycka rasism. Det är inte ens i närheten. Då har du inte förstått något av vad jag har skrivit, jag har säkert varit otydlig men jag kan garantera dig att det är inte samma sak. 

Tror många har svårt att göra skillnad på att föreläsa och informera, jag har inget tålamod till sånt så därför kommer det säkert ut på fel sätt och återigen därför är jag ingen person som ska föra den talan, det blir väldigt ofta sura miner. Det är inte min uppgift helt enkelt. 

Ska försöka avveckla denna sida då det är människor som jag inte vill för en dialog med på denna sida och hoppas jag hittar ett forum som mer passar mig. vi får se.

Shadowone
2018-07-22 19:42
#16

Jag kan tänka mig att det går att vara politisk oavsett vilken sexuell läggning man har. Kanske inte i alla partier. Men för dom som är öppen för det så tror jag att dina rättigheter blir ändå besvarade. Det är bara köra igång när du väll känner för det.

Däremot så är FI (feministisk Initiativ) Och ung feminist öppen för det. Ung vänster, och SSU kan jag tänka mig att dom är öppen för det. Socialdemokraterna kanske. Men resten vet jag inte.

Am I man or woman. No. I'm genderless.

KimE
2018-08-18 11:04
#17

Varken FI, V eller S är öppna för andra politiska läggningar.

#15 Sök psykologisk rådgivning så du lär dig hantera dina tillitsproblem. Att tro att kvinnor är ofelbara väsen som aldrig gör något fel borde vara reserverat för heterosexuella män och lesbiska kvinnor.

Shadowone
2018-08-21 17:01
#18

#17 Hur vet du det. Hur vet du att inte nån av dessa politiker är öppen för det. Däremot, Vet du inte om FI. Don är öppen till många saker som värkar vara udda som män ser ner på. Så klart att dom skulle vara öppen för andras sexuella läggningar. Och hon behöver inte söka hjälp för hennes problem. Det är upp till henne om hon inte litar på oss. Vi ska bara försöka anpassa oss.

Am I man or woman. No. I'm genderless.

KimE
2018-08-23 05:42
#19

Jag skrev politisk läggning inte sexuell.

Upp till toppen
Annons: